Mästarna från Hälsingland

Fantastiskt spännande match på Tele2 Arena i lördags. Hälsingederby mellan Bollnäs och Edsbyn i SM-finalen i bandy. En underbar match att vinna men hemsk att förlora. (Antar jag, det fick jag ju aldrig veta. Det finns kanske någon bollnäsbo som kan intyga det...) Innan säsongen började i höstas var Edsbyn rankade 7-8 av alla elitserielag. Att vi tog SM-guldet i år måste var den största sensationen i mannaminne i svensk bandy. I semifinalen mot Sandviken var det helt klart SAIK som höll i taktpinnen, men Byn lyckades krångla sig ur deras järngrepp och tog sig till sin första final sedan 2009. Själva finalen blev ingen stor bandypropaganda men de sista 10 minuterna blev högdramatiska med två mycket omdiskuterade domslut. Först ett matchstraff på en Edsbyspelare för vad som såg ut som en klockren brytning och strax efter en straff till Byn som kanske var ett självförvållat fall där veteranen Daniel Liw påstås ha "spetsat" skridskon i isen när han dribblade sig till ett friläge. Hammarström satte straffen och sedan gjorde årets bästa värvning och Årets komet i svensk bandy, 20-årige Tuomas Määttä, en fantastisk soloräd och satte 3-1.

Detta var Edsbyns 18:e SM-final och vid samtliga finaler har Elis Johansson eller någon av hans två söner Ola och Hasse varit med som spelare eller ledare. Dessutom har det vid våra 9 senaste finaler blivit guld de 6 gånger vi haft finnar med i laget men förlust när vi varit utan.

Jag hade tänkt se finalen på tv i år men frugan och yngste sonen tjatade att de absolut ville dit så jag bestämde mig för att ta bilen åka ner till Stockholm. Det var deras första final på plats. För mig var det den nionde.

Revanschen!

Först vinner Bollnäs GIF med 3-7 i vår hemmaarena 2 december. Sedan snor deras storsponsor, miljardären och skattesmitaren Mikael Andersson, Lim Johan-tavlan framför näsan på oss på Bukowskis på Luciadagen. :-(
Men sedan kom då revanschen. 2-3 till Byn på Sävstaås på Annandagen! Kompakt försvarsspel och en storspelande 41-årig Anders Svensson i målet var de viktigaste pusselbitarna när vi petade ner serieledarna och kröp närmare dem i tabellen. Mörkret har nått sin kulmen och vi går mot ljusare tider igen! :-)

It's a wonderful film!

Enda godkända anledningen till att inte se den underbara filmen "Livet är underbart" idag kl.15.20 på svt2 är att man tittar på annandagsbandy. Själv ska jag försöka hinna med både Sirius-Hammarby på tv4 och Bollnäs-Edsbyn på plats. Filmen har jag naturligtvis på dvd så att jag avnjuta den senare på kvällen.

"It's a Wonderful Life" är från 1946 och regisserad av Frank Capra som även gjort den roliga "Arsenik och gamla spetsar". (40- och 50-talet måste väl räknas som filmens guldålder?!) Den handlar om ängeln Clarence Odbody som får ett uppdrag som han måste klara av innan han blir en fullfjädrad ängel med vingar. Han måste hjälpa George Bailey som tänker begå självmord på självaste julafton för att han tror att alla skulle få det bättre utan honom. Först får man se vad som drivit George till hans ödesdigra beslut, men sedan visar ängeln George hur hemskt alla i hans närhet hade haft det om inte han funnits till hands i olika situationer.

Intressekonflikt på hög nivå!

Eftersom vi firar våra mässor i Bollnäs på söndageftermiddagarna, så är krockar med bandymatcher oundvikliga. Även i år blir bandyfinalen på Studenternas lidande. Eventuellt skulle jag ju kunna ta mig till en annan ort för att fira mässan tidigare på dagen, men det är en bra bit bort både till Falun, Söderhamn och Gävle. Jag har dessutom hand om mycket av det praktiska kring gudstjänstfirandet, så det blir nog enklast att låta farsan spela in matchen på video, skynda sig hem efter mässan och hoppas att ingen hunnit avslöja resultatet. Två av tre videobandspelare har pajat senaste veckorna, men förhoppningsvis fungerar den i Lucas rum fortfarande.

Det är naturligtvis inget svårt val mellan bandy eller att fira mässa, men hade gärna kunnat avnjuta båda sakerna idag. Vi firar bara mässa ett par gånger i månaden i Bollnäs eftersom vi bara är en utpost för S:t Pauli Katolska Församling i Gävle. Vi får allt fler gudstjänstbesökare och vi drömmer lite om en egen kyrka eller kapell att hålla till i. Än så länge lånar eller hyr vi lokaler av Svenska Kyrkan och Missionskyrkan.

Hoppas att Villa kan överraska och spöa SAIK idag. De har ju aldrig lyckats ta något SM-guld trots att man ligger fyra i maratontabellen. De spelar rätt kul bandy och drar mycket publik. Sandviken spelar i och för sig minst lika fin bandy, men har vunnit guld så det räcker och har dessutom Sveriges segaste supportrar. En del bollnäsbor blev sura för att jag höll så hårt på Villa i semifinalserien mot de orangeblå. Men halli hallå?! Hur kan de förvänta sig stöd från edsbybor när hälften av deras "heja"-ramsor handlar om att håna Byn?! Till och med i matcher mot andra lag så drar de sina "Hata Byn"-sånger!

Tung förlust mot Bollnäs

För första gången på mycket länge så såg jag en hel bandymatch igår. Jag brukar smyga in gratis i halvtid annars av både ekonomiska och hälsoskäl. Förresten, hela matchen blev det inte igår heller eftersom jag traskade hem med svansen mellan benen när Bollnäs gjorde 2-7 med tio minuter kvar. Bollnäs imponerade verkligen med ett kompakt försvar med West som härförare och snabba kontringar med Hellmyrs i toppform som framspelare. Edsbyn var lite för omständiga när vi fick chansen att gå till motattack. Bollnäs är å andra sidan nog det svåraste laget att vända ett underläge mot och dessutom har vi underligt nog svårare mot dem hemma på Ön än på Sävstaås. Jag tror faktiskt vi har en skaplig chans till revansch på trettondagen och man ska väl inte gnälla när vi mycket överraskande leder tabellen när halva serien är spelad. Både Hammarby, Sandviken och Villa tippades ju ligga före oss. Mycket folk också på alla arenorna på annandagen, över fyra tusen i snitt tror jag. Ändå prioriterar både Svt och Sveriges Radio handboll och innebandy före bandy. Märkligt!

Fortfarande storebror!

Peter "Pinch" Törnberg och Edsbyn visade i kväll Pär "Pärtan" Törnberg och Bollnäs att de fortfarande är lillebror. 1-5 efter ett ryck tidigt i andra halvlek med tre snabba mål. Framförallt en riktigt bra arbetsinsats av Byn, men Kuben, Hasse och Svensson var bäst.

Extra roligt eftersom vi hamnat en bit efter Bollnäs i tabellen och för en gångs skull fick slå ur underläge. Ja tror det var den roligaste segern över dem sedan våren 2002 faktiskt, då vi slog ut dem i ett förkval till slutspelet.

Bandydramatik!

14-2 och en edsbyhörna på övertid.
DÅ kommer kvällens stora jubel!?!
Anslagstavlan visar nämligen att Västerås kvitterat mot Bollnäs efter ett underläge med 2-5 med åtta minuter kvar. Skadeglädje? Syskonkärlek? Det gjorde inte saken sämre att det var min kusins styvdotters före detta mans kusins son som kvitterade för Västerås. (Det är faktiskt sant. Jag har bra koll på min släkt!)