Ett kulturarv att föra vidare?

Kan en del av bibliska historien som förmedlas med två ljudliga rapar räknas som ett kulturarv som bör bevaras?

Min morfar Kurra Lasse brukade till sin maka Gunborgs stora förtret med jämna mellanrum förtälja att "Absalom var en konungason. Uppstudsig var han mot sin fader!" ackompanjerat med två högljudda rapar vid början av orden Absalom respektive Uppstudsig.
(Min fru uppskattar mina och sonen Davids traderande av denna ramsa lika lite som Gunborg gjorde.)

Absalom var son till Kung David.
Han startade en revolt i Hebron, den forna huvudstaden och lyckades vinna folkets stöd i denna konspiration mot sin fader och intog Jerusalem men blev senare besegrad i Efraimskogen. I slagets slutskede red Absalom in i ett träd med långa grenar, hans långa hår fastnade i dessa, och hängande i trädets lövverk spetsades han till döds av faderns soldater. David sörjde honom djupt.