Min fru försvunnen!

Dramatiken runt en bekants dotter som försvann men sedan återfanns välbehållen i morse väcker starka minnen från något som inträffade för 18 år sedan. Min fru och jag var på väg att flytta hem till Sverige från Kenya där vi hade gift oss ett halvår tidigare. Vi hade ordnat med alla tusentals byråkratiska detaljer inför hemresan två dagar senare när vi kom bort från varandra i Nairobi på eftermiddagen. Jag gick fram och tillbaka och letade efter gatorna tills det började bli mörkt och vakterna vid butikerna sa åt mig att jag måste åka till hotellet eftersom det var för farligt att vara kvar där bland all kriminalitet. Jag ringde polisen från hotellet men de brydde sig inte mycket. Nairobi räknas som en av världens farligaste städer och en släkting till Ester hade försvunnit där några år tidigare och aldrig återfunnits. Efter en fruktansvärt orolig natt begav jag mig ner på stan igen så fort det börjat ljusna. Någon timme senare så ropade en vakt utanför Immigration Office som jag talat med om det inträffade kvällen innan. Vid hans sida stod en bekant kvinna... Med risk att bli överkörd sprang jag över gatan och landade i Esters famn. Mardrömmen var över!

Ester hade efter att ha misslyckats att få tag på mig, sent på kvällen tagit en stadsbuss för att komma till en militärskola utanför Nairobi där hennes bror studerat tidigare. (Hon mindes nämligen inte vad vårt hotell hette.) I all stress tog hon fel buss och hamnade i en skum förort som var bussens slutstation där hon mer eller mindre kastades av. Hon gick till ett lite finare hus där för att be om hjälp men jagades iväg. Men en massaj som var vakt vid huset lät henne sitta med honom över natten och på morgonen tog hon bussen in till stan. Där träffade hon på vakten vid Immigration Office som sa åt henne att vänta på mig hos honom. Följande natt blev klart behagligare och nio månader senare föddes vår förste son...