Åh, vad bitter förlusten mot Danmark var. Zlatan var för en gångs skull riktigt skaplig i en landskamp, men det hjälpte ju inte. Min gamle gympavikarie från gymnasiet på 80-talet fick ett snöpligt slut på sina otroliga år som förbundskapten.
Skönt med en välbesökt mässa i Bollnäs dagen efter, för att få lite perspektiv på livets väsentligheter. Lucas och hans kompis stod och hälsade alla välkomna och delade ut programblad (...heter det naurligtvis inte, men jag kom inte på något annat ord så här sent på kvällen.)
Lite bättre i huvudvärken de senaste två veckorna också. Jag hade riktigt ont igår visserligen, men annars många goda oktoberdagar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar