fredag 23 oktober 2009

Bruna barn

En "kompis" till David på dagis säger att hon "inte leker med bruna barn". Man häpnar! Redan på dagis!

7 kommentarer:

  1. Otroligt! Vad säger personalen och vad gör man för att stävja sådant?

    SvaraRadera
  2. Svårt att veta hur man bäst handskas med det hela. Har inte hunnit ta upp det med personalen. Ska nämna det i alla fall vid nästa utvecklingssamtal på dagis.
    Blir mest häpen och tycker synd om mina barn att de bemöts så ibland. Varifrån fick den lilla tjejen den inställningen. Trodde att just de små barnen inte tänkte i sådana banor.

    SvaraRadera
  3. Nämen, nu kan jag inte hålla mej från att kommentera. (Har läst din blogg i flera månader, så nu vet du vem som ligger bakom detta IP-nummer:))

    Alltså, man får ju verkligen hoppas att Davids "kompis" gav den kommentaren som en egen, påhittad fixidé och inte som en följd av en åsikt/ståndpunkt han har hört, t.ex. hemma. Händer det "bara" en gång, kanske det är så, men inte om det upprepas. Jag tycker att ni ska prata med personalen nu, direkt.

    En av Tobbes systersöner fällde denna bestämda kommentar när hans familj var bortbjuden: -"Jag äter inte glass i sommarstugor". När sen glassen väl serverades, var det självklart att han också skulle ha. -"Man kan väl ändra sig", svarade han de förvånade vuxna. En haltande jämförelse, men det kan ju vara ungefär så oskyldigt "kompisen" menade. Däremot blir konsekvensen så mycket värre i erat fall och jag förstår att det sårade David nåt oerhört.

    SvaraRadera
  4. Nämen hej Carin!

    Om det är något de får höra ofta så måste det vara mycket sårande, men jag vet inte hur vanligt det är. Äldsta grabben var väldigt utsatt ett tag, men det har lugnat ner sig nu. Men jag bävar inför nästa år när han börjar på högstadiet.
    Förhoppningsvis var kommentaren på dagiset lika oskyldigt som glassen i sommarstugan;-)

    SvaraRadera
  5. Det kommer helt klart från föräldrarna tror jag. Barn hör saker hemma och på barns sätt säger det viadre sen.
    Jag säger som de andra att prata nu med personalen och låt inte de säga att du förstorat upp det.

    Från mig som tycker att du har otroligt fina barn...

    SvaraRadera
  6. Människor säger ofta elaka eller dumma saker till varandra, som kan vara sårande. Det gäller både vuxna och barn.
    Jag vet inte om hudfärg är värre än annat, som t ex utseende i allmänhet, tjock-smal, liten-stor, dum..korkad..CP..religiös idiot..

    Vi ska aldrig..aldrig acceptera det..men ibland undrar jag om det inte är allra bäst att vaccinera sig, på det sättet att man lär barnen, och sig själv att tänka: Det är mest synd om honom/henne som säger sådana saker.
    Jag duger bra som jag är, och jag vet att min familj älskar mig, att Gud älskar mig.

    Då behöver man inte ta åt sig, man blir stark i sig själv, och efter ett tag så vill ingen tråka en människa som är lugn och trygg i sig själv. En from förhoppning..kanske...?

    SvaraRadera
  7. Kom att tänka på en sak: Fader Damian är ju mycket mörk, eller svart, och han är ju våran andlige ledare. Det är bra med förebilder, och i dag finns ju så många färgade/svarta svenskar och invandrare att lära känna och inspireras av.
    Det kan ju kanske vara ett stöd om man råkar ut för fördomsfulla (eller elaka) människor att tänka på det.
    Vi sitter alla i samma båt.
    Som "vit" kan man också bli retad eller hånad, om man hamnar i fel kretsar. För att inte tala om man är "ful" eller ser lite annorlunda ut i något annat avseende.

    SvaraRadera