Som barn åt jag alltid våfflor på lördagar. Det var min mormor Gunborg som gräddade dem. Det skulle vara ett glas mjölk till och på våfflorna hjortronsylt, sirap eller lingonsylt blandat med grädde. Jag fortsatte att äta våfflor hos mormor på lördagarna långt in i tonåren. T o m som nygift, 30+ och nyhemkommen från Kenya så brukade jag och min fru ofta avnjuta delikatessen hos min då allt åldrigare mormor. Nu är hon död sen några år, men lördagar är fortfarande våffeldagen för mig. Det skulle kännas konstigt att äta det en annan veckodag. Ungefär som julskinka i midsommar. Gunborg var en fridsam och snäll kvinna. Jag sov över hos mormor och morfar i stort sett varje helg som barn. På lördagkvällarna blev det en varsin bakelse från Sommars Bageri + Nygammalt och Columbo på tv. Härliga tider!
Idag firar vi mässan i Missionskyrkan i Bollnäs. (Svenska Kyrkan som vi brukar låna är upptagen av annat.) Underbart med deras gästfrihet. Lika snälla är man i Alfta och Edsbyn där Svenska Kyrkan också lånar ut sina lokaler till oss husvilla katoliker i södra Hälsingland.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tack för igår. Vilken gullig familj ni är.
SvaraRaderaVåfflor lärde jag mig äta när jag träffade Håkans familj. Där gräddades det våfflor alltid och endast på lördagar med sirap.Så nu gör vi det med.Fast med sylt och grädde.