Plump

Det har varit sparsamt firande av nyår hos oss. En colombiansk kompis kom och åt lite mat på kvällskvisten, annars var vi för oss själva. Jag satt mest vid datorn och började påta med januarikorsordet till Budbäraren.

Första dagen på året har varit rätt bra. En hel del släktingar har droppat in och min hembakade pizza blev riktigt god. På kvällen blev det plump hemma hos Stenbergs. Vi har spelat i ca trettio år nu och de senaste tjugo åren har det varit samma gäng, Inge, Magé, Peter och jag. Ikväll vann fru Stenberg strax före sin man. Jag kom sist, men Peter och jag fick revansch i den alltid påföljande fyrmans-whisten. En god tårtbit från Magé och en dvd-spelare(!) från Peter gjorde att jag traskade hem med ett leende på läpparna.

Just nu ligger David och ropar att jag ska komma och läsa en bok för honom. Klockan är över tio, så han borde sova för länge sedan. När jag tänker på vad min sydamerikanske vän har gått igenom så skäms jag över vad otacksam och gnällig jag är. Hemligheten till ett lyckligt liv är nog att man lär sig att vara just tacksam. Jag har en underbar familj (som jag jämt gnäller på), mat för dagen (som jag kastar i mig), är förutom huvudvärken sällan sjuk, har en präst i Gävle som besöker oss här ute i skogen nästan varje vecka m m, m m.

Mitt försenade nyårslöfte får bli att vara mindre gnällig 2009.