tisdag 5 maj 2009

Snyft!

Jag brukar titta på 4:ans Spårlöst ibland och blir alltid lika gripen när programmets stora klimax kommer, återseendet! Just de första sekunderna när blickarna möts och tårarna kommer. Då sitter jag, stora starka karln, och snyftar i soffan också. Igår handlade det om en colombiansk tjej som blev adopterad från ett barnhem vid två års ålder. På frågan om vad det första hon skulle säga till sin mamma, svarade hon "Tack!". Hon var tacksam för att mamman hade fött henne och inte gjort abort. Hon tröstade sin mamma och förklarade att hon haft ett bra liv. "Vilket bra program!", som de säger på Rickard Scarry´s äventyrsvärld. En vacker blomma mitt i gödselstacken(svensk tv).

2 kommentarer:

  1. Va, är du stor och stark Lachen?

    Nej men allvarligt så är det en styrka i att kunna visa sina känslor.Insidan mår bra av det. Det gäller för både kvinnor och män.
    Ja, så på så sätt är du ju stark förstås...

    SvaraRadera
  2. Jag har också sett det programmet någon gång när det gick för något år sedan.

    Jag gjorde samma reflektion: Vad glada vi kan vara som fått livet!

    Man kan inte annat (eller man borde inte..snarare)än lovprisa Gud för livets gåva, trots att livet kan vara tufft och svårt.

    SvaraRadera